plingplong

Glömde självklart tvätten på torkning där nere. Då är man tvugnen att iklädd tofflor gå förbi partykön nere utanför Flamman. Oj, vad pinsamt.

Höll på att vika lakan då en ny upptäckt gjordes. Jag har plingklocka!
Pling sa det plötsligt på rummet och som vilken normal människa som helst öppnar jag såklart dörren för att välkomna mitt oväntade besök. Längre ner i korridoren står även Viktor och Rasmus med dörrarna på glänt. "Va?" säger vi alla tre, och konstaterar den första busringningen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0