Vad härligt det är att komma hem ibland. Här vet man vad man får. Här känner man sig trygg, och man får omringas av människor man saknar och älskar. Jag gillar hålan, där jag bott. Den är fin.
Fia var här idag. Henne ser man allt annat än ofta. Men man märker först när man träffar människorna att man har verkligen saknat dem. Det är iofs ett ganska bra fenomen. Så slipper man ju gå runt och leva med saknad dygnen runt. Imorgon ska vi göra stan. Jag, Fia och Elise. Det blir kul.

Att göra stan här, och att göra stan i Linköping är inte riktigt samma sak. Här går man ner när man vill träffas och mysa på fik. I Linkan går man ner om man har tid, vilket man aldrig har under terminen.

För några dagar sedan hade vi dock tid, hemma i Linköping. Då lyckades vi ju skapa en väldigt trevlig eftermiddag, och jag lyckades finna ett par nya skor. Ett par skor som får mig på våriga tankar. Snart kommer våren, solen och värmen. Ta vara på den. det ska jag göra!